Lisa,17 år, lever i ett familjesystem med många spänningar i och med pappans långvariga missbruk och socioekonomiska problematik och mammans nya äktenskap där många komplicerade bonusrelationer finns. Det senaste åren har Lisa klagat på flera stressrelaterade symptom som huvudvärk, irritation, sömnlöshet, mag-, och ryggsmärta mm. Hon är stressad inför studenten och har svårt att formulera vad som känns fel eller att prata om sig själv. Utåt sett är hon glad, självständig och högpresterande. Mamman söker hjälp för dotterns räkning och bokar tid hos en livscoach. Lisa ska träffa livscoachen10 ggr under en termin. Hon får göra ett standardiserat ”livshjul” där hon tillsammans med coachen formulerar sina mål: att bli fri från huvudvärken, få mer energi i vardagen, sova bättre och lägger med coachens hjälp upp en träningsplan som innehåller allt från mindfulness och yoga-, till kondition och styrketräning. Hon ska även lyssna på ett avspänningsprogram med positiva affirmationer vilandes 15 minuter varje dag. Lisa är motiverad och följer programmet.

​

Coachen peppar Lisa dagligen via mail och mess och efter några veckor mår Lisa bättre. De avspänningsprogram Lisa lyssnar till handlar om att tänka positivt och målinriktat och påminner henne om hennes inneboende potential att själv skapa sig sitt bästa liv. Lisas huvudvärk är inte längre lika intensiv, hon sover bättre, har börjat gå ner i vikt som en extra bonus och börjar känna sig nöjd med sig själv.

 

Så tar pappan som denna gång har varit nykter under 6 månader ett återfall. Han säger till Lisa att hon är värdelös som glömt att köpa hem cigaretter. Lisa gör det hon alltid gjort, tröstar sin pappa och tar hand om sina småsyskon.

 

Lisa vill inte störa mamman som nu äntligen är glad efter att hon gift om sig och har mycket omkring sig med nya bonusbarn. Lisas magsmärtor börjar komma tillbaka, likaså huvudvärken. Hon känner sig frustrerad och misslyckad. Lisa träffar sin mamma och snäser åt henne att hon inget förstår. Mamman blir sårad och säger att det är dyrt med privat coaching och att hon vill det bästa för Lisa. Hon säger att Lisa inte verkar ta livscoachingen på allvar för då borde den ju hjälpa. Veckorna går. Lisa börjar sova ytligt och vakna i vargtimmarna. Hon orkar inte svara på coachens peppande mess eller agera på träningsplanen för att kunna nå målen de satt tillsammans. Hon skäms över sig själv och sin oförmåga. Hon börjar skolka eftersom hon är så trött och ändå inte kan koncentrera sig. Månaderna går. Lisa känner sig värdelös, att hon är ett enda stort misslyckande. Ångesten, paniken och hopplösheten ökar. Hon kraschar.

 

VÄRT ATT REFLEKTERA KRING

- Vad var coachens roll i detta?

- Föräldrarnas roll?

- Vad hade kunnat gjorts annorlunda?

 

För Lisa blev den målorienterade livscoachingen problematiskt eftersom hennes stressdrivande livssituation inte lyftes i coachingprocessen. Trots coachingens bästa intentioner med stor sannolikhet inte Lisas sårbara livssituation utrymme under samtalen. Få saker driver negativ stress så starkt som ett sammanhang som detta med utgångspunkt i människans nervsystem (flight, fight, freeze).

​

Till alla föräldrar, lyft blicken när du läser eller hör om livscoacher som erbjuder ”quick fixes” som inger stort hopp och utlovar snabb förändring. Chansen är stor att de inte har siktet inställt på när du eller ditt barn behöver annat stöd utifrån underliggande och ofta starkt stressdrivande behov.

 

I sådana sammanhang kan effekterna av coachingen bli problematisk eftersom denna typ av coaching sällan passar den som befinner sig i ett svårt livsdilemma eller i ett dysfunktionellt familjesystem. Välj din eller ditt barns coach med omsorg utifrån personens utbildning, livskompetens och erfarenheter på just det område du vill bli coachad i, och inte minst rekommendationer. 

 

Inom organisationen Family-Lab finner du många kompetenta coacher med olika slags bakgrunder som stöttar föräldrar i sitt föräldraskap och relationskompetens. De kan även vid behov rekommendera till leg. psykoterapueter mfl med lång och gedigen erfarenhet för ditt och ditt barns långsiktiga psykiska hälsa.

​

/Kaja